eva kela

programledare på tv
infolinjen 1996-1997

Jag var en ganska vilsen själ efter gymnasiet och visste inte exakt vad jag ville göra med mitt liv. Efter ett mellanår på Skapande linjen vid Finns folkhögskola och ett halvhjärtat engagemang vid humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi bestämde jag mej för att fokusera på journalistiken. En ettårig journalistikkurs vid Svenska Folkakademin i Borgå – Akan – blev början på min nuvarande karriär inom media. Det gav mej massor att träffa likasinnade människor på Akan och med en del av dem har jag kontakt fortfarande, antingen professionellt eller privat. Tillsammans gjorde vi en oförglömlig och skrattfylld resa till Budapest. Akans goda mat
och avslappade stämning var en guldkant i min vardag.


johannes taberman

reporter på aktuellt

När jag började studera vid Akan visste jag inte vad sociologi är. Ett år senare, när jag slutade vid Akan, visste jag betydligt mer om ämnet. Jag visste också att jag ville fortsätta studera sociologi. Studievägen bar mig vidare till Helsingfors universitet, och ett antal år senare tillbaka till Akan igen.  Men den här gången som lärare i sociologi, för att lära nya unga vad sociologi egentligen är och för att försöka ge lite vägkost för färden.

Man kan med andra ord lugnt säga att Akan varit mycket viktig för mig. Akan gav mig en möjlighet att pröva på olika ämnen. Den gav mig en bra grund att stå på inför de kommande universitetsstudierna och dessutom fick jag ganska många studiepoäng till godo. 

I dag är jag politices magister och jobbar som journalist på Yle. Om jag inte hade börjat på Akan, hade jag kanske istället blivit kock, musiker eller något annat. Fast det är ganska osannolikt. Att stå inför otaliga utbildningsalternativ med friheten att välja vad som helst, kan skapa ångest. Och då är det bra att ta ett års betänketid, pröva på olika ämnen och känna efter. Akan hjälpte mig med det här och gav mig en puff i rätt riktning. 


mathias gustafsson

yle östnyland

Året var 1994. Svenska social och kommunalskolan under Helsingfors universitet tyckte mina kunskaper i socialpolitik och sociologi var undermåliga och vägrade därför öppna sina gyllene portar för mig. Som den orädda människa jag är, tog jag tjuren vid hornen och började leta efter alternativ. – Vafö far int du ti Akan?  sporde unge mäster Skog. Han hade studerat där året innan. Ja, varför inte tänkte jag, och då jag märkte att man där kunde läsa just precis den bok av sociologen Erik Allardt som krävdes av ”Hesaskolan” blev jag inte mindre gladare. Så åstad för att anmäla sig. Välkommen! sa kanslisten medan Rektor Stoltzmann sa å sin sida, Gunnevi (kanslisten) jag har ju sagt att vi int ska ha fler Tolkisbor här i vår skola. Däremot tycktes nog Jorois-, Kouvola-, Orimattila-, och till och med Hesabor vara mera än välkomna till Akan.

Under året fick jag alltså förutom en gedigen insikt i sociologi, så många nya vänner från ställen och städer jag inte ens visste att existerade.  Än i dag upprätthålls kontakten till Jyväskylä, Kouvola och till och med Hesa. HU!

Året var mycket fint. Själv läste jag främst akademiska ämnen, pedagogik, psykologi, sociologi men deltog också t.ex. i konstlinjens smyckesdesignkurs. En hel del språksstudier blev det också. Tyska, franska och den lilla spanska jag kan nu har jag lärt mig i Akan. Märkbart med språkstudierna var att de alla var inriktade på praktisk användning. Eftersom Akanåret var, just det, ett år blott ansågs det inte vara nån större idé med att desto mera pränta in så värst mycket oregelbundna verb utan vi koncentrerade mera oss på att kunna snacka med spanjackerna i vardagsrummet. Tyvärr har jag inte haft chansen att träffa så värst mycket schack från den Iberiska halvön i mitt vardagsrum.

Däremot träffade jag en hel del Akaniter året därpå i SocKom. Jepp, jag kom in jag också. Länge leve Beatrice och Erik Allardts fyrfältsteori! Efter fyra års drällande på S-linjen konverterade jag till J-linjen och blev journalist. Färdig? Näää, men journalist ändå.


thomas lundin

studiovärd yle fem, eurovisionexpert m.m.

Jag studerade vid Akan läsåret 1993-94. Det var ett av de mest utvecklande och roligaste åren i mitt liv. Dels var det där och då det stod helt klart för mig att jag skulle bli journalist. Dels känns det som att jag blev vuxen där; flytten hemifrån och det första egna hemmet. För första gången kunde jag också som småstadsmänska välja mitt eget umgänge. Och vilket umgänge sen! Nya vänner från hela Svenskfinland och Norden. Utbildningen höll hög standard och mycket av det praktiska journalistiska arbetet lärde jag mig där på ett mycket bättre sätt än senare vid Helsingfors universitet".


christoffer gröhn

journalist på svenska yle

Jag tycker att året i Akan lärde mig mycket. Jag fick en inblick i flera olika ämnen som jag haft nytta av senare. För min allmänbildning var året väldigt nyttigt och jag gillade stämningen på skolan.

Året var också ett utmärkt sätt att pröva vingarna när det gäller akademiska studier. På ett mycket konkret sätt får man en bild av hur det är att studera på ett universitet.

I efterhand tycker jag att det var det bästa som kunde hända att jag inte kom in på journalistik-linjen på Soc&kom på första försöket och därmed fick chansen att gå ett år i Akan. Och en del av det jag lärde mig där har jag också kunnat använda i journalist-yrket senare.


joel sjögren

studerande vid svenska social- och kommunalhögskolan / HU

Vi tycktes alla vara där av samma orsak.

Efter gymnasiet kände jag mig inte färdig alls att kastas ut i universitetsvärlden. Inte det minsta. Det kändes som att jag behövde tid för mig själv, ett mellanår. Ett mellanår där jag samtidigt kunde dra nytta av att studera olika saker jag misstänkte att intresserade mig. I Borgå fann jag det. Det som hörde till mina intressesfärer. Psykologi, Journalistik och Statskunskap blev min grej.

Som i de flesta skolor är det människorna och miljön som gör det. Klasserna var just så pass stora att tröskeln till att vara sig själv var liten. De vänner jag fick där står mig nära än idag. Man kommer verkligen sina klasskamrater in på skinnet. Höjdpunkten var absolut utbytesresorna vi gjorde till Örebro och S:t Petersburg. Jag minns året som det var igår, och med värme. Året i Borgå folkakademi kom att ändra min syn på mig själv. 


pontus sjöström

ekonom, project manager

Året var 2002 då jag bestämde mig för att ge Akan en chans. Jag hade nyligen blivit hemförlovad från armén, och visste att jag ville vidareutbilda mig själv innan allvaret i arbetslivet började. Tidigare samma höst hade jag sökt till Hanken utan att komma in, och mitt val att gå Akans linje föddes då jag insåg att jag bl.a. behöver mera studierutin för att lyckas i mitt mål.

Året på Akan kommer jag sent att glömma. Förutom studierutinen jag var ute efter belönade studierna mig även med självständighet, perspektiv på olika inriktningsmöjligheter i framtiden samt inte minst kontakter jag än i denna dag umgås med.
Vid sidan om studierna på Akan hade jag även tid att noggrant läsa inträdeslitteraturen till Hanken.

Hösten därpå gick inträdesförhöret till handelshögskolan igenom med ytterst klar marginal, och inte nog med det så fick jag även en del studieveckor till godo från mina studier på Akan. Jag utexaminerades som Ekonomie Magister i februari 2010, och jobbar idag som projektledare på Saranen Consulting – ett företag som bl.a. ordnar rekryteringsprogram för nyutexaminerade inom IT-branschen.

Tur att jag gav Akan en chans förra årtiondet, det valet har jag aldrig behövt ångra i efterhand!


paulina edbertsson

hunddagis i sverige
smådjurslinjen 2009-2010

Jag valde Borgå folkakademi därför att jag ville göra något spännande och annorlunda och samtidigt få en bra utbildning. Jag kommer ifrån Sverige och var nyfiken på Finland och kände att jag gärna ville åka dit, samtidigt så ville jag gärna utbilda mig och då en utbildning som hade med djur att göra. Så jag sökte på nätet och fann Borgå Folkakademi. Vilken lyckoträff det blev!

Det var spännande att få åka till Finland, då jag aldrig varit där, och samtidigt få börja på en spännande utbildning. Jag lärde mig massor och fick även många vänner på köpet. Finland är dessutom ett väldigt fint land med fin natur och spännande kultur. Det blev bland annat mycket bastubad på fritiden och massor med lakrits.

Utbildningen var en mycket intressant och lärorik utbildning där man fick lära sig massvis om hundar och hundars beteende. Exempelvis läste jag kurser såsom: etologi, sjukdomslära, klickerträning, hunduppfostran och inlärning, djurskydd och etik, genetik och avel. Framförallt klickerträningen är något jag verkligen uppskattade. Idag är jag en flitig användare utav klicker.

I utbildningen ingick även en två dagars-etologikurs på Kolmårdens djurpark där jag bland annat fick lära mig om vargarnas beteende. Vi fick också åka på en hel del roliga studiebesök, bland annat åkte vi till Estland en dag för att besöka ett hem för övergivna hundar och katter där skänkte vi sedan hundmat och annat som vi samlat ihop.

Jag hade lite svårt att slita mig ifrån Finland när utbildningen var klar så jag stannade kvar två månader och jobbade med får och kor i Karleby i ett vackert naturreservat. Väl hemma i Sverige tog jag tillvara på den fina utbildning jag fått i Finland och beslöt mig för att starta hunddagis. Idag driver jag Gåsebäcks Hunddagis i Helsingborg tillsammans med två andra tjejer. Jag tänker ofta på Borgå och minns den fina och roliga tiden där.


maria aktas

smådjurslinjen 2010-2011

Hade inte Akan haft en vänskola i Sverige skulle jag aldrig ha fått uppleva det härliga skolåret. Jag gick på smådjurs linjen och med Christina som lärare hade vi lektioner som var otroligt roliga och lärorika. Ingen annan skola kan i mina ögon ens jämföra sig med Akan. Det var inte bara Christina som var en underbar person utan ALL personal i skolan är otroliga, alla hade sina olika personligheter man fastnade för.

Akan erbjuder även roliga utflykter man gör tillsammans och det är för mig sådant som säger att en skola bryr sig om sina elever, dem lär känna dig som person. Inte är det bara utflykter dem anordnar utan även skolfester som är oförglömliga.

Om jag ska beskriva vad mitt år har betytt för mig och hur jag förändrats som person kan jag skriva långa dagar om det, men för att sammanfatta kan jag säga attJag har träffat vänner som jag aldrig glömmer, lärt mig så mycket och hade det inte varit för Akan så skulle jag nog aldrig ha träffar Oskar min älskade pojkvän.

Akan har varit det bästa och mest oförglömliga året i mitt liv.  Jag längtar tillbaka varje dag!


malin tverin

smådjur- och hundskötarlinjen 2005-2006

Efter en enorm skoltrötthet efter gymnasiet tog jag några mellanår och jobbade i butik. När det började smaka trä ville jag utbilda mig inom djurbranschen, men hade fjärmat mig från skolvärlden så till den grad att jag försökte med en massa alternativa rutter; praktik, läroavtal m.m.. Efter otaliga avslag började jag vara ganska uppgiven, men så råkade min sambo hitta Akans djurskötarlinje på nätet. Idag är jag femte årets studerande och graduand på universitetet, med fysiologi som huvudämne. Året (2005-2006) på Akan hämtade bara inte en massa ny information och en massa nya bekantskaper, utan återuppväckte ett akademiskt intresse jag inte ens visste att jag hade! Man kan tryggt säga att Akan utgör en vändpunkt i mitt liv.

Med dess fina läge i vackra Borgå och med dess inspirerande lärare och potentiella roll som mental inkörsport till framtida studier och arbete, erbjuder Akan en förträfflig miljö för någon som seriöst vill lära sig något nytt och samtidigt överväga olika alternativ för framtiden.


marcus floman

medieperson

Jag skulle inte kalla ett år på Akan ett mellanår. För mig var året en första etapp på vägen att förstå sig på och kritiskt granska samhället. Under föreläsningarna utvecklade många av oss också den värdefulla färdigheten i att argumentera.
 


modou zidibeh

känd debattör

Borgå folkakademi - en skola för livet!

När jag för första gången kom i kontakt med Borgå folkakademi bodde jag i Uppsala i Sverige. Jag och min fru planerade att flytta till Helsingfors, där min fru har vuxit upp i. Jag själv är född och uppvuxen i Gambia, Västafrika. Jag ville studera och sökte efter rätt skola. Det fanns många att välja mellan, men Borgå folkakademi stod högst upp på min lista. Jag sökte och kom in. Borgå folkakademi blev min inkörsport till Finland och finländare. Jag fick inte bara det jag förväntade mig av en skola, men också vänner för livet. I början var jag väldigt nervös och osäker på hur jag skulle bli bemött. All osäkerhet lämnade mig efter en vecka, nya vänner och lärare tog emot mig med öppna armar och gjorde skolan till det ställe som jag gärna åkte till. Jag studerade bland annat samhällskunskap och svenska.

Året i Borgå folkakademi var början till det liv jag lever i Finland. Jag lärde mig hur det finländska samhället fungerar och fick viljan att lära mig mera.  Året efter Borgå fortsatte jag att studera vidare i Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Borgå folkakademi är enastående skola!


carina bruun

x3m
journalistlinjen 2004-2005

Efter gymnasiet var jag som många andra vilsen, visste inte vad jag skulle göra och ärligt sagt brydde jag mig inte. Som tur är brydde sig min pappa och sa: Åk till Borgå.  Du har ingenting att förlora.   Jag började på Akan utan förväntningar och med en lite halvdryg Helsingforsinställning. Men efter några dagar då jag låg och spydde på en toalett efter vår första fest visste jag att jag skulle trivas.   I ett år fick jag leka journalist med smarta och fina människor som jag fortfarande arbetar, festar, umgås och till och med bor med. Det är inte så illa pinkat.


johannes söderström

dokumentärfilmare
tv-linjen 2001-2002

10 år senare, efter olika studier i Finland och utomlands tänker jag ofta tillbaka på min tid i Borgå. Det var spännande tider att flytta bort hemifrån men framförallt gav TV-linjen grunden för allt jag kom att lära mig de kommande tio åren. Skolan är en utmärkt start för den som vill prova på TV/film- industrin. Efter ett år i Borgå vet du om du vill jobba i branschen eller inte.